avlopp

Ett väl fungerande avloppssystem är grundläggande för vår hälsa och miljö – det ska leda bort och rena avloppsvatten på ett effektivt sätt som tar hänsyn till vår miljö och hygien.

vilket vatten renas?

Spillvatten 

Spillvatten från hushåll, kontor, serviceinrättningar och mindre industrier. Det är allt som vi spolar ner i våra avlopp genom till exempel toaletten eller diskhon.

Dagvatten 

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som rinner ner i brunnar och som finns på gatorna. Dagvattnet avleds oftast i separata ledningar till närmsta sjö eller vattendrag, men i äldre hus kan dagvattnet vara kopplat till samma ledning som spillvattnet i så kallade kombinerade ledningar och kommer då till reningsverket. Det är inte tillåtet att avleda dag- eller dräneringsvatten till det allmänna spillvattenledningsnätet om det finns förbindelsepunkt för dagvatten.

Läs mer om hur du som fastighetsägare kan ta hand om ditt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastigheter. Dag- och dräneringsvatten.pdf

De allmänna dagvattenledningarna är dimensionerade så att de ska klara alla normala regn. Att dimensionera ledningarna för väldigt kraftiga regn är i praktiken omöjligt vilket innebär att vatten tillfälligt kan dämma upp i ledningarna och nå marknivå. När man planerar att dränera om en husgrund eller lägga om ledningar på tomtmark bör man därför se över hur ledningarna är anslutna till det allmänna avloppssystemet.

Vad renas?

Det är framförallt fyra saker som vi vill minska i avloppsvattnet innan det återlämnas till i naturen igen:

  • Organiskt biologiskt nedbrytbart material. Detta leder till syrebrist i vattnet och därmed fiskdöd.
  • Växtnäringsämnen som fosfor och kväve leder till övergödning och algblomning i vattnet.
  • Sjukdomsframkallande mikroorganismer som virus, bakterier och parasiter.
  • Partiklar som kaffesump från diskvattnet eller toalettpapper för att inte få syrebrist eller grumliga vatten.

Det pågår mycket forskning för att ta fram ny reningsteknik för att rena läkemedelsrester.


Vad händer med det vi renar bort?

När avloppsvattnet renas bildas flera restprodukter, framförallt gallerrens och slam.

Gallerrens är nedspolat skräp som går till förbränning. Ett slam av god kvalitet ger oss både biogas och gödsel för åkermark. Ett slam med sämre kvalitet kan användas för biogasutvinning men inte till åkermark. Det får istället andra användningsområden, som att täcka en gammal avfallsdeponi för att möjliggöra ett växtskikt.

 

 


Vad kan du göra?

Din insats gör skillnad. Med enkla handlingar i vardagen hjälper du till att bidra till friskt vatten, rena hav och sjöar och minska risken för att det blir stopp i avloppet.

Spola inte ner fett i avloppet. Fett i avloppsledningarna orsakar omfattande problem eftersom fettet avlagras i ledningarna och minskar kapaciteten. Ibland kan rören helt täppas igen med källaröversvämningar som följd, vilket kan bli en kostsam historia. Torka alltid ur din stekpanna med hushållspapper innan du diskar och släng pappret i soporna. Är det mycket olja, häller du det på en flaska och lämnar det till återvinning.

Antibakteriella kemikalier. Köp inte varor som innehåller antibakteriella ämnen, det finns bland annat i kläder, schampo, kylskåp samt disk- och tvättmaskiner.

Avlopp. Se till att inga miljöfarliga ämnen hamnar i spillvattnet, som målarfärg, kemikalier, lösningsmedel eller läkemedel. De kan innehålla ämnen som tar död på de snälla bakterierna som hjälper oss att rena avloppsvattnet. Farligt avfall ska lämnas till miljöstationer eller återvinningscentraler.

Bilen. Välj biltvätten så räddar du naturen från farliga ämnen. Tvätta aldrig bilen hemma på gatan, då rinner smutsvattnet rakt ut i närmsta vattendrag. På biltvätten finns speciell utrustning som renar vattnet från oljerester, tungmetaller, föroreningar och kemikalier.

Dammsug ordentligt. Det minskar mängden föroreningar som du får i dig via inandningsluften och det minskar även mängden miljögifter som spolas ner med skurvattnet och som kommer till våra reningsverk.

Impregneringsmedel. Allväderskläder som har en smuts- och vattenavvisande yta på textilen kan innehålla fluorerade miljögifter, det gäller även produkter du köper för att själv impregnera. Fråga efter kläder, skor och impregnering som inte innehåller polyfluorerade ämnen.

Kranvatten. Kranvatten är alltid bättre än vatten på flaska. Det sparar både pengar och miljö.

Mediciner. Lämna gamla och oanvända mediciner till apoteket. Spola absolut inte ner läkemedel eller kemikalier eftersom reningsverken inte kan ta hand om det.

Miljömärkt. Köp produkter utan miljögifter. Välj miljömärkta produkter för både dig och ditt hem, så minskar mängden kemikalier som cirkulerar i vattnet. Kika efter Svanen, Bra Miljöval och EU-blomman i butiken.

Papperskorgen. Ha alltid en papperskorg inne på toaletten. Allt som inte kan sorteras i återvinningen ska slängas i papperskorgen och inte i toaletten. Tops, hår, tamponger, kondomer, tandtrådstrassel, godispapper, tuggummi, cigaretter, snus och flytande kemikalier hör inte hemma i avloppet.

Toaletten. Spola bara ner kiss, bajs och toapapper i toan. Inget annat! Skräpet orsakar dyra, besvärliga stopp i pumpstationer och ledningar.

Tvätt. Överdosera inte när du tvättar – kolla bruksanvisningen på förpackningen.

Återvinning. Våra miljöstationer och återvinningscentraler tar hand om det avloppsverken, vattenverken och naturen inte kan. Gör en stor insats genom att lämna avfall som innehåller miljögifter till återvinning, t.ex. nagellacksflaskor, aceton, hårsprayburkar, olja, färg, batterier, lösningsmedel elektronik och allt annat farligt avfall.

livsmedelsverksamhet

Du som bedriver verksamhet som hanterar livsmedel är skyldig att se till att avloppsvattnet följer riktlinjerna som anges våra allmänna bestämmelserna. För att förhålla er till våra riktlinjerna kan det i vissa fall vara nödvändigt att installera en fettavskiljare. 

Exempel på verksamheter som kan behöva installera fettavskiljare är: bageri, café, catering, charkuteri, fiskindustri, gatukök, konditori, livsmedelsbutik med manuell hantering, mottagningskök, pizzeria, restaurang, rökeri, slakteri och storkök.

Fettavskiljaren ska tömmas minst en gång per kvartal och sköts av Västblekinge Miljö ABFrityrolja och liknande får inte ösas i fettavskiljaren. Den bör lämnas för återvinning.


reningsverk

Sternö Reningsverk

Reningsverket drivs biologiskt, helt utan fällningskemikalier. De enda kemikalier som används i processen är polymerer för slamavvattning.

Grövre föroreningar avskiljs i två rensgaller. Sanden avskiljs i ett sandfång. Rens och sand skickas till soptippen i Mörrum. I försedimenteringen, två parallella bassänger, sjunker större partiklar till botten.

Vattnets innehåll av näringsämnen minskas med hjälp av olika mikroorganismer i ett system med luftade och ej luftade zoner. Mikroorganismerna som används finns i inkommande avloppsvatten. För att de ska bli tillräckligt många för att hinna rena vattnet skickas det slam som sjunker till botten i mellansedimenteringen tillbaka till biologin. (Slammet består av mikroorganismer).

Efter mellansedimenteringen filtreras de kvarvarande partiklarna bort från vattnet. Därefter är vattnet rent och kan släppas ut i Karlshamnsfjärden.

Slam från biologin pumpas till försedimenteringen och slam därifrån avvattnas innan det pumpas till rötkammaren. Slammet i rötkammaren värms till ca 37°. I denna process bildas biogas. Gasen bränns i en gaspanna. Värmen från pannan används för att värma rötkammaren och byggnaderna. När slammet har rötats avvattnas det i en centrifug.

När slammet är färdigbehandlat kallas det för biomull och är nu ett utmärkt gödningsmedel för jordbruk. Slammet hämtas av HD BioRec och används som gödselmedel och jordtillverkning.

Avloppseningsverket på Sternö välkomnar skolklasser för studiebesök. Ett studiebesök tar runt en timme och bokas hos Johanna Johansson via vår växel, 0454-818 00.

Mörrums reningsverk

Reningsverket arbetar med en process för reningen som omfattar: mekanisk rening enligt aktivslammetoden och kemisk fällning med förfällning och filtrering. Järnklorid används som fällningskemikalie. Dimensionerande flöde är 170 m3/h.

Slamhantering. Slamstabilisering sker än så länge genom rötning i rötkammare och slammet avvattnas efter förtjockning i en silbandspress efter tillsats av polymer. Slamtransporter går en till två gånger per vecka till Västblekinge Miljö AB för kompostering.

Framtiden. Mörrums avloppsreningsverk ska läggas ner och vattnet ledas till Sternö avloppsreningsverk. När ledningen mellan verken är klar och kan tas i drift försvinner utsläppet av renat avloppsvatten till Mörrumsån och verket kommer att fungera som utjämningsmagasin och pumpstation. Arbete med detta pågår. Det innebär att hushåll och verksamheter i Mörrum kommer att vara med och bidra till att slammet kan återföras till jordbruksmark via REVAQ.


Har du enskild avloppsanläggning?

Slamavskiljare och slutna tankar töms av VMAB (Västblekinge Miljö AB). De ska tömmas minst en gång per år. Du som har sluten tank ska kontakta VMAB för tömning. Mer information hittar du på VMABs hemsida. 

Kontakt för akuta slamärenden för enskild avloppsanläggning. Journummer 0702-25 85 79.

Frågor & svar

Jag har fått stopp i avloppet. Vad gör jag?

Vår spolbil underhåller det allmänna ledningsnätet men åtgärdar inte akuta stopp i avlopp för enskilda som inne på fastigheten eller slamtömning av enskilda avlopp. Ta kontakt med en auktoriserad firma som utför akuta stopp i avloppssystem eller översvämningar i villor och fastigheter.

Varför spelar tomtytan roll i min anläggningsavgift?

I Karlshamn finansieras alla investeringar och drift av det allmänna vatten och avlopp av VA-abonnenternas anläggnings- och brukningsavgifter, som tillsammans kallas VA-taxan. En förutsättning som måste gälla för en VA-taxa är att den ska täcka kostnaderna, men samtidigt vara skälig och rättvis. Större tomter innebär längre ledningsdragning när vi bygger ut VA-ledningsnätet i områdena och innebär därmed också högre kostnader. Det anses därför rättvist att ta ut en större anläggningsavgift av de VA-abonnenter vars tomter medför större kostnader för VA-kollektivet.

I anläggningsavgiften, som du betalar när du blir VA-abonnent, ingår alltså en tomtyteavgift per kvadratmeter av din fastighets totala tomtyta. Avgiften får inte bli oskäligt hög, så därför får den inte överstiga summan av taxans övriga delar (servisavgift + förbindelsepunkt + lägenhetsavgift).

Häftiga regn. Vad kan jag göra själv?

  • Ta bort värdefulla eller känsliga föremål från källaren.
  • Rensa brunnar, lövsilar och hängrännor på din fastighet för att undvika stora vattensamlingar runt huset.
  • Förbered med att ha tunga tättslutande föremål till exempel sandsäckar som kan läggas över golvbrunnar samt toalettstolar i källarplanet. En filt eller handduk kan också hjälpa till att sluta tätt, lägg sen även ett tungt föremål över.

När får jag mitt vatten och avlopp inkopplat?

Det beror på om din fastighet ligger i ett område inom ett sk verksamhetsområde, eller om det ligger utanför verksamhetsområdet. Önskar du ansluta din fastighet i ett område där det redan finns vatten och avlopp (inom ett verksamhetsområde) tar det runt 3 månader (beroende på väderlek och ev oförutsedda händelser) från det att din ansökan har kommit in. I ett obebyggt område, sk utanför verksamhetsområde, är det mer aspekter att ta hänsyn till och om det är möjligt inom en snar framtid eller det ligger längre fram i utbyggnadsplanen*.

 

*Utbyggnadsplanen baseras på VA-planen och där kan du läsa mer om när ditt område ligger för utbyggnad.

Jag ska bygga ett attefallshus. Vad behöver jag tänka på?

Ska du bygga ett attefallshus och vill koppla in vatten och avlopp, måste du anmäla det till VA-verksamheten. En lägenhetsavgift tas ut vid anmälan. Läs mer om vad som gäller här. 

Kan jag hälla ut oljan från stekpannan i avloppet?

Nej, häll inte ut matolja och fett i avloppet! Även om fettet är flytande, som vid en varm stekpanna eller när den diskas, är det bra om fettet först torkas av med hushållspapper som sedan kastas i soporna. När avloppsvattnet svalnar stelnar fettet och bildar fettproppar som fastnar i ledningar, avloppspumpstationer och reningsverk vilket medför driftstörningar. Stopp i ledningarna kan orsaka källaröversvämningar vilket är både otrevligt och kostsamt.

 

Kan jag spola ut färgen i diskhon?

Nej, absolut inte! Överblivna färgskvättar kan lämnas till vissa färgbutiker, annars skall de alltid lämnas till återvinningscentralen.

Vid penseltvätt av lösningsmedelsbaserad färg: Stryk av det mesta av färgen från penseln på ett papper och doppa penseln i en burk lacknafta, penseltvätt eller dylikt. Behåll lacknaftan i burken med locket på, den kan användas flera gånger. När den har blivit alltför smutsig – lämna den till färgbutiken eller återvinningscentralen.

Vid vattenbaserad färg: Stryk av så mycket som möjligt av färgen från penslar och rullar på tidnings- eller täckpapper. Pappret med färg lägger du bland soporna. Tvätta därefter penslarna med en omgång vatten i en burk. Låt sedan burken stå några dagar så färgresterna sjunker till botten och häll sedan försiktigt av det klara vattnet. Lämna färgslammet till återvinningscentralen.

De allra sista färgresterna kan sedan sköljas bort under kranen.

Kan jag tvätta bilen på min uppfart?

Om du har en asfalterad uppfart eller om den står på gatan – nej!

Tvättvattnet rinner rakt ner i dagvattenbrunnarna och hamnar helt orenat i närmaste vattendrag, vilket skadar fiskar, förorenar vattnet och växterna som lever där. Utöver skadliga tvättkemikalier innehåller tvättvattnet också föroreningar i form av asfalt- och oljerester, och även flera typer av tungmetaller. Tungmetallerna kan inte brytas ned i naturen och inte heller i reningsverket.

Har du absolut ingen möjlighet att tvätta i en tvätthall med reningsutrustning utan måste tvätta bilen på annat håll tänk då på att ställa bilen på en gräsplan eller grus. Då tar tvättvattnet istället upp av marken. Det är fortfarande inte att föredra ur miljösynpunkt men skadar inte fiskarna och våra vattendrag lika mycket som vid en tvättning på en asfalterad väg.

Varför ska man inte dricka varmt vatten från kranen?

Vi levererar kallvatten och det är det som är testat och kontrollerat. Varmvattenberedaren tillhör fastighetsägaren. Varmvatten är inget livsmedel och skall därför aldrig användas till matlagning och dryck. Det är risk att varmvattnet innehåller tungmetaller, framförallt koppar och små barn är speciellt känsliga för koppar. Gör därför aldrig barnmat eller välling med hjälp av vatten från varmvattenkranen, utan värm alltid kallvattnet.

Tänk också på att undvika risken för Legionella (legionärssjuka, som är en form av lunginflammation, samt pontiacfeber, vars symtom är influensaliknande). Legionellabakterier kan börja växa i stillastående vatten som håller en temperatur mellan 20-50°C. Här kan du läsa mer om Legionella

Vilken hårdhet har vattnet i Karlshamn?

Vattnets hårdhet mäts i tyska hårdhetsgrader (dH). Den största delen av Karlshamns kommun har ca 4,2-4,5 dH och i Ringamåla ca 2,5-3,0 dH vilket i båda fallen bedöms som mjukt vatten. Hårdheten är ett mått på mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet. Ju färre joner det finns, desto mjukare vatten. En positiv aspekt på att Karlshamn har mjukt vatten är att det behövs mindre disk- och tvättmedel. Se på tvättmedelspaketet för exakta uppgifter.

I Björkenäs däremot, som får grundvatten med ursprung i Sölvesborgs kommun, är hårdheten 12-14 dH, vilket bedöms som hårt vatten.