VA-avgifter

Vatten och avlopp finansieras av avgifter enligt självkostnadsprincipen. Taxan följer en grundmodell som är framtagen av Svenskt vatten och är uppdelad i två huvuddelar, anläggningsavgift och brukningsavgift, som i sin tur består av fyra delavgifter var.

BRUKNINGSAVGIFT

Avgiften omfattar drift och underhåll av vatten-, avloppsreningsverk, ledningsnät och vattenmätare. Kunderna betalar för vattnet och avloppshanteringen med en grundavgift (fast avgift) samt för den faktiska förbrukningen med hjälp av en vattenmätare (rörlig avgift). Vattenmätaren byts ut minst var 9:e år för att kunden ska skyddas mot felaktig mätning. 

2024

 

 BRUKNINGSAVGIFTER FÖR VATTEN, AVLOPP OCH DAGVATTEN (Gäller från 2024-01-01)

 Priserna är angivna i kronor (inkl. moms)

   Fast avgift/år Rörlig avgift/kubikmeter
 Vatten och avlopp (beroende på mätarstorlek*) 5 218 kr (*och uppåt) 31,11 kr
 Vatten 1 565 kr 9,33 kr
 Avlopp  3 653 kr 21,78 kr
 Dagvatten (fastighet + gata) per år och varje påbörjad 1 000 m² tomtyta 1 594 kr
 

I den rörliga avgiften för vatten tillkommer fondering till kommande reservvattentäkt och utökad funktion i nytt vattenverk: 3,69 kr per m³ levererat dricksvatten.

Anläggningsavgift

Anläggningsavgiften är en engångsavgift som betalas av fastighetsägaren när man ansluter sig på det allmänna vatten- och avloppsnätet. Anläggningsavgiften är en del av VA-taxan som beslutas utifrån självkostnadsprincipen. Avgiften är unik och bestäms utifrån storleken på din fastighets tomt samt antalet ledningar (vattenledning, spillvatten- och dagvattenavlopp) som är framdragna till fastigheten. Grund för anläggningsavgiften är vilka typer av vattentjänster (dricksvatten, avlopp och dagvatten) som dras fram. Utefter det så består avgiften av fyra delar:

  1. Servisavgift
    Motsvarar den genomsnittliga kostnaden för att anlägga VA-ledningar från huvudledningen i gatan fram till tomten.
  2. Förbindelsepunktsavgift
    Man betalar för antalet uppsättningar serviser som anläggs till fastigheten. I normalfallet är det en uppsättning serviser som är aktuell.
  3. Lägenhetsavgift
    Man betalar en lägenhetsavgift per bostad på fastigheten. För andra typer av byggnader än bostadshus betalar man en lägenhetsavgift per påbörjad 300 kvadratmeter. Ska man utöka fastigheten med fler bostäder/lägenheter, eller med ett Attefallshus, behöver man anmäla detta och en lägenhetsavgift tas ut igen. 
  4. Tomtyteavgift
    Man betalar en tomtyteavgift per kvadratmeter tomtyta. Den baseras på fastighetens totala tomtyta och avgiften får inte överstiga summan av taxans övriga delar (servisavgift + förbindelsepunkt + lägenhetsavgift).

För prisexempel, se under anslutning. 

 

Frågor & svar

Jag har fått stopp i avloppet. Vad gör jag?

Vår spolbil underhåller det allmänna ledningsnätet men åtgärdar inte akuta stopp i avlopp för enskilda som inne på fastigheten eller slamtömning av enskilda avlopp. Ta kontakt med en auktoriserad firma som utför akuta stopp i avloppssystem eller översvämningar i villor och fastigheter.

Varför spelar tomtytan roll i min anläggningsavgift?

I Karlshamn finansieras alla investeringar och drift av det allmänna vatten och avlopp av VA-abonnenternas anläggnings- och brukningsavgifter, som tillsammans kallas VA-taxan. En förutsättning som måste gälla för en VA-taxa är att den ska täcka kostnaderna, men samtidigt vara skälig och rättvis. Större tomter innebär längre ledningsdragning när vi bygger ut VA-ledningsnätet i områdena och innebär därmed också högre kostnader. Det anses därför rättvist att ta ut en större anläggningsavgift av de VA-abonnenter vars tomter medför större kostnader för VA-kollektivet.

I anläggningsavgiften, som du betalar när du blir VA-abonnent, ingår alltså en tomtyteavgift per kvadratmeter av din fastighets totala tomtyta. Avgiften får inte bli oskäligt hög, så därför får den inte överstiga summan av taxans övriga delar (servisavgift + förbindelsepunkt + lägenhetsavgift).

Häftiga regn. Vad kan jag göra själv?

  • Ta bort värdefulla eller känsliga föremål från källaren.
  • Rensa brunnar, lövsilar och hängrännor på din fastighet för att undvika stora vattensamlingar runt huset.
  • Förbered med att ha tunga tättslutande föremål till exempel sandsäckar som kan läggas över golvbrunnar samt toalettstolar i källarplanet. En filt eller handduk kan också hjälpa till att sluta tätt, lägg sen även ett tungt föremål över.

När får jag mitt vatten och avlopp inkopplat?

Det beror på om din fastighet ligger i ett område inom ett sk verksamhetsområde, eller om det ligger utanför verksamhetsområdet. Önskar du ansluta din fastighet i ett område där det redan finns vatten och avlopp (inom ett verksamhetsområde) tar det runt 3 månader (beroende på väderlek och ev oförutsedda händelser) från det att din ansökan har kommit in. I ett obebyggt område, sk utanför verksamhetsområde, är det mer aspekter att ta hänsyn till och om det är möjligt inom en snar framtid eller det ligger längre fram i utbyggnadsplanen*.

 

*Utbyggnadsplanen baseras på VA-planen och där kan du läsa mer om när ditt område ligger för utbyggnad.

Jag ska bygga ett attefallshus. Vad behöver jag tänka på?

Ska du bygga ett attefallshus och vill koppla in vatten och avlopp, måste du anmäla det till VA-verksamheten. En lägenhetsavgift tas ut vid anmälan. Läs mer om vad som gäller här. 

Kan jag hälla ut oljan från stekpannan i avloppet?

Nej, häll inte ut matolja och fett i avloppet! Även om fettet är flytande, som vid en varm stekpanna eller när den diskas, är det bra om fettet först torkas av med hushållspapper som sedan kastas i soporna. När avloppsvattnet svalnar stelnar fettet och bildar fettproppar som fastnar i ledningar, avloppspumpstationer och reningsverk vilket medför driftstörningar. Stopp i ledningarna kan orsaka källaröversvämningar vilket är både otrevligt och kostsamt.

 

Kan jag spola ut färgen i diskhon?

Nej, absolut inte! Överblivna färgskvättar kan lämnas till vissa färgbutiker, annars skall de alltid lämnas till återvinningscentralen.

Vid penseltvätt av lösningsmedelsbaserad färg: Stryk av det mesta av färgen från penseln på ett papper och doppa penseln i en burk lacknafta, penseltvätt eller dylikt. Behåll lacknaftan i burken med locket på, den kan användas flera gånger. När den har blivit alltför smutsig – lämna den till färgbutiken eller återvinningscentralen.

Vid vattenbaserad färg: Stryk av så mycket som möjligt av färgen från penslar och rullar på tidnings- eller täckpapper. Pappret med färg lägger du bland soporna. Tvätta därefter penslarna med en omgång vatten i en burk. Låt sedan burken stå några dagar så färgresterna sjunker till botten och häll sedan försiktigt av det klara vattnet. Lämna färgslammet till återvinningscentralen.

De allra sista färgresterna kan sedan sköljas bort under kranen.

Kan jag tvätta bilen på min uppfart?

Om du har en asfalterad uppfart eller om den står på gatan – nej!

Tvättvattnet rinner rakt ner i dagvattenbrunnarna och hamnar helt orenat i närmaste vattendrag, vilket skadar fiskar, förorenar vattnet och växterna som lever där. Utöver skadliga tvättkemikalier innehåller tvättvattnet också föroreningar i form av asfalt- och oljerester, och även flera typer av tungmetaller. Tungmetallerna kan inte brytas ned i naturen och inte heller i reningsverket.

Har du absolut ingen möjlighet att tvätta i en tvätthall med reningsutrustning utan måste tvätta bilen på annat håll tänk då på att ställa bilen på en gräsplan eller grus. Då tar tvättvattnet istället upp av marken. Det är fortfarande inte att föredra ur miljösynpunkt men skadar inte fiskarna och våra vattendrag lika mycket som vid en tvättning på en asfalterad väg.

Varför ska man inte dricka varmt vatten från kranen?

Vi levererar kallvatten och det är det som är testat och kontrollerat. Varmvattenberedaren tillhör fastighetsägaren. Varmvatten är inget livsmedel och skall därför aldrig användas till matlagning och dryck. Det är risk att varmvattnet innehåller tungmetaller, framförallt koppar och små barn är speciellt känsliga för koppar. Gör därför aldrig barnmat eller välling med hjälp av vatten från varmvattenkranen, utan värm alltid kallvattnet.

Tänk också på att undvika risken för Legionella (legionärssjuka, som är en form av lunginflammation, samt pontiacfeber, vars symtom är influensaliknande). Legionellabakterier kan börja växa i stillastående vatten som håller en temperatur mellan 20-50°C.

Vilken hårdhet har vattnet i Karlshamn?

Vattnets hårdhet mäts i tyska hårdhetsgrader (dH). Den största delen av Karlshamns kommun har ca 4,2-4,5 dH och i Ringamåla ca 2,5-3,0 dH vilket i båda fallen bedöms som mjukt vatten. Hårdheten är ett mått på mängden kalcium- och magnesiumjoner i vattnet. Ju färre joner det finns, desto mjukare vatten. En positiv aspekt på att Karlshamn har mjukt vatten är att det behövs mindre disk- och tvättmedel. Se på tvättmedelspaketet för exakta uppgifter.

I Björkenäs däremot, som får grundvatten med ursprung i Sölvesborgs kommun, är hårdheten 12-14 dH, vilket bedöms som hårt vatten.